350 år gammalt skelett i stenåldersgrav

2022-02-28

Överkäke och tand från det 350 år gamla skelettet som tidigare hittats i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, och som har analyserats biomolekylärt. Foto/bild: Rita Peyroteo Stjerna

En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom att använda biomolekylär arkeologi, modern dna-teknik och historiska skrifter, har forskarna kunnat ringa in åldern på skelettet och mannens ursprung.

– Vi kan se att det handlar om en första generationens afrikansk man från nuvarande Mauretanien, Senegal eller Gambia. Förmodligen kom han till Portugal med slavhandeln på 1600-talet, och dog någon gång mellan 1630 och 1760. Isotopstudier av skelettet visar på en diet som var vanlig i Västafrika men inte Portugal, vid den tiden, bland annat musslor. Vi kan också se att vattnet som mannen konsumerat i sin ursprungsmiljö går att härleda till den regionen, säger Rita Peyroteo Stjerna, arkeolog vid Uppsala universitet, och studiens försteförfattare.

Stort antal begravningshögar

I Targusdalen i Portugal finns ett stort antal begravningshögar som till stor del består av musselskal. Gravhögen i Amoreira grävdes ut på 1930-talet och bland flera begravda personer fanns den här mannen, som var ovanligt välbevarad och ovanligt lång. Skeletten hamnade senare på ett museum i Porto i Portugal. I den nu publicerade studien, gjord alltså 90 år efter att skelettet hittades, visar genetiska undersökningar att mannen har afrikanskt ursprung, och att han är nära släkt med dagens befolkning i Senegal och Gambia.

Under mer än 300 år pågick slavhandel där afrikaner såldes till bland annat Portugal där de tvingades på nya namn, nytt språk och ny religion. En del afrikanska grupper i Portugal utvecklade strategier för att kunna bevara sin ursprungliga sociokulturella identitet och värderingar, på liknande sätt som man tidigare sett i Nordamerika.

I Västafrika finns gravmonument som påminner mycket om de specifika stenåldersgravarna i Portugal och detta gravskick sträcker sig fram till dagens datum. Det är möjligt att mannen som begravdes i Amoreira placerades där av människor som ville följa den västafrikanska traditionen inför mannens sista vila. Sådana exempel på begravningar har hittats hos afrikanska slavar på Kanarieöarna.

Mördad man

Men varför begravdes en man från Afrika i en stenåldersgrav, och vem var han? Forskarna har studerat kyrkböcker från den tiden och då hittat anteckningar om en ung man som hette João at Arneiro da Amoreira, som ska ha mördats den 1 november 1676, i samma område som graven finns. Det står i kyrkböckerna att han har begravts på den lokala kyrkogården, medan de ben som studerats hittades i Amoreira. Det finns också en notis om att han var en ”mörk” man, vilket stämmer överens med forskarnas dna-analyser.

Rita Peyroteo Stjerna är forskare vid Institutionen för
organismbiologi.

– Vi kommer aldrig att få veta om det verkligen är hans kropp som vi har analyserat. Kanske är det en slump att våra fynd har så mycket gemensamt med João at Arneiro da Amoreira, men att det i själva verket är en annan individ, säger Rita Peyroteo Stjerna.

Studien visar på hur olika vetenskapliga metoder kan hjälpa till att rekonstruera historien om en människa från Västafrika som troligen kom till Portugal som en del i den storskaliga slavhandel som pågick vid tiden. 

– Det här är information som omöjligt skulle ha upptäckts utan vår moderna dna-teknik. Mannens historia har legat dold i nära hundra år i ett museum och nu kan vi äntligen veta lite mer om honom, säger Rita Peyroteo Stjerna.

Elin Bäckström

PUBLIKATION:

Rita Peyroteo Stjerna, Luciana G. Simões, Ricardo Fernandes, Gonçalo Lopes, Torsten Günther, Mattias Jakobsson, Multidisciplinary investigation reveals an individual of West African origin buried four centuries ago in a Portuguese Mesolithic shell midden, Journal of Archaeological Science: Reports, Open Access https://doi.org/10.1016/j.jasrep.2022.103370